Levande

Det är viktigt att du har full koll på din budget om du vet att du kommer ha det svårt att betala för ett boende själv. Om du vet hur mycket pengar som kommer in och går ut varje månad blir det lättare att få en överblick över vad du har råd med. Det är också enklare att se var du kan dra ner på kostnader och spara pengar.

Alla bör ha en hushållsbudget, men det betyder inte att du måste ha koll på precis varenda krona som kommer in och går ut. Det handlar om att du får en övergripande förståelse för hur mycket pengar du har att röra dig med varje månad.

Fasta och rörliga utgifter

En budget innehåller alla de fasta utgifter du har varje månad. Det kan till exempel vara hyran för ditt boende, lån och mat. Det är de viktigaste utgifterna, saker som du måste betala varje månad. Om du har lån kan du jämföra olika långivare via Sambla.se och se om någon kan erbjuda dig ett billigare lån med lägre ränta och avgifter, men det är inte mycket du kan göra åt de övriga kostnaderna.

Utöver de fasta utgifterna ska en budget även innehålla kategorier för alla rörliga utgifter. Det är alltså allt annat du spenderar pengar på. Övriga utgifter är försäkringar, TV, telefon, internet, nöjen och semester, äta ute, hobbies, presenter, resor och driftskostnader för en eventuell bil, inköp av kläder och så vidare. Något som är lätt att glömma är att dessutom lägga in en post för sparande i budgeten. Det är viktigt att du har med det, även om din ekonomi är ansträngd.

Gör olika kolumner för hur mycket du får in varje månad och alla dina olika utgiftskategorier. Fyll i summan för din inkomst efter skatt och de fasta utgifterna. Vissa saker kanske du betalar varje kvartal istället för varje månad. I så fall fyller du i den genomsnittliga kostnaden per månad för dem. Om du inte har en fast lön kan du ta din genomsnittliga inkomst de senaste 6 månaderna.

Var ärlig med de små utgifterna

När du fyller i dina utgifter för övriga utgifter är det viktigt att du kollar upp hur mycket du faktiskt spenderar. Var riktigt ärlig mot dig själv. Det är väldigt lätt att vara lite för optimistisk och hoppa över små utgifter. En kaffe på stan kanske bara kostar 30 kronor, men en kaffe om dagen blir nästan 1 000 kronor i månaden. Använd en app eller ett budgetprogram om det känns lättare än att göra budgeten i ett Excel-ark.

Att ha koll på alla utgifter är viktigt för att få en bra budget. Om du vet vad dina pengar går till är det lättare att skära ned på onödiga kostnader. Sätt en maxgräns för hur mycket du skulle vilja spendera i de övriga kategorierna som inte innebär fasta kostnader. När din budget är klar gäller det självklart även att du försöker hålla dig till den.

Utvärdera budgeten efter ett par månader. Har du satt för höga eller låga belopp i några av kategorierna? Spenderar du mer eller mindre än du trodde? Var inte rädd för att justera beloppen så att du får en ärlig bild av hur din ekonomi ser ut just nu.

Att det råder bostadsbrist i Sverige råder det ingen tvekan om. Majoriteten av alla kommuner i landet har bostadsbrist. Men varför bygger man inte bara fler lägenheter då?

Ett av de stora problemen beror på att staten tar allt mindre ansvar i bostadsmarknaden och överlåter istället ansvaret till byggbolagen. Detta resulterar i att byggbolagen måste ta alla riskerna, både med bygget och uthyrningen/försäljningen av bostäderna. Detta brukar resultera i att bostadspriserna går upp och målgruppen som behöver bostad inte har råd.

Nya bostäder i Sverige

Under år 2019 påbörjades bygget av 51 000 nya bostäder och även under 2020 ska 50 000 nya bostäder också börja byggas. Trots mängden är det en minskning med 9 % sett till föregående år. Boverket gjorde en bedömning om hur många bostäder som behöver byggas för att möta behovet, en siffra på 64 000 nya bostäder per år. Det stora problemet handlar även om felmatchningen mellan efterfrågan och utbud. Som vi nämnde ovan är den främsta målgruppen som är i behov av bostad låginkomsttagare. De lediga bostäder som finns är helt enkelt för dyra, eller så ligger de exempelvis fel till rent geografiskt.

Just nu byggs endast runt 40 000 bostäder per år, trots en efterfrågan på cirka 64 000. Därför ser vi varje år ökar därför obalansen. De sociala konsekvenserna kan bli trångboddhet, ungdomar som ofrivilligt bor hemma samt en generellt tuffare kamp om de få bostäder som finns. Det blir lite av en snöbollseffekt, med negativ utgång. Personer kan inte ta de jobb som erbjuds eftersom det saknas bostäder i närområdet.

Statens ansvar

Det skulle behövas ett större ansvar från staten och inte lägga hela ansvaret på privata byggfirmor. Precis som under 1960-talet, då det byggdes en miljon bostäder i det så kallade miljonprogrammet. Staten lånade ut pengar till 100 000 bostäder. Men under senaste åren har staten alltså tagit ett steg tillbaka, något som lett till den kris vi hamnat i.

Därtill råder det arbetslöshet, något som också gör det svårt för bostadsmarknaden då den stora målgruppen är låg- till medelinkomsttagare samt nyanlända. Det finns helt enkelt inte ett utbud som matchar efterfrågan.

Finns det någon lösning?

En del tycker att social housing, subventionerade lägenheter, kan vara ett alternativ, något som fungerat i många länder i EU. Ett annat alternativ är att staten hjälper till rent finansiellt med byggandet av fler billiga bostäder istället för att överlägga ansvaret åt privata byggföretag. Idag byggs många nya bostadsrätter samt ombyggnationer av hyresrätter till bostadsrätter. Det är något som drabbar den största målgruppen ännu mer eftersom många som söker bostad är studerande eller nyanlända utan möjlighet att köpa en bostad. Lösningen är att satsa mer på att bygga billigare hyresrätter.